I den palliativa vården ses döden som en naturlig händelse som varken ska skyndas på eller fördröjas. För personer som är sjuka kan det upplevas som skrämmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en Palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja känna sig trygg och förstådd i vården samt att förbereda sig själv och familjen inför döden.

Etiskt svåra situationer uppstår många gånger i vården av patienter med Palliativ diagnos. Palliativ vård beskrivs som en tidsbegränsad process som vanligen består av en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som är kort och som kan sträcka sig från några dagar upp till någon månad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i vård av patienter med Palliativ diagnos. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att känna kontrollförlust och maktlöshet; att hantera betungande känslor; och att ta ställning.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Bakgrund: Cancersjukdom är bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter i Sverige. Målet med omvårdnaden inom palliativ vård är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med är smärta och flertalet patienter inom palliativ vård har behandlingskrävande smärta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast står närmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer.

Hur lärare kan arbeta språkutvecklande med en elev när den har en diagnos.

Vård i livets slutskede är ett område inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gällande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Distriktssköterskan är en stöttepelare och koordinator för den palliativa vården i hemmet och står för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de närstående får. Att upptäcka och få en förståelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete är centralt för att kunna utveckla den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras närstående inom hemsjukvården. Denna studie är en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla är kvinnliga distriktssköterskor som arbetar på vårdcentraler i tre olika städer i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 års erfarenhet av att vårda patienter med en Palliativ diagnos inom hemsjukvården.

Introduktion Palliativ vård är en vårdfilosofi med specifik kunskap om att lindra lidande när bot inte finns att tillgå. Parkinsons sjukdom är en progressiv, kronisk, neurologisk sjukdom. Sjukdomen kommer med tiden att innebära att den drabbade blir mer och mer beroende av hjälp från sin omgivning. Palliativ vård förknippas ofta med cancersjukdom trots att den palliativ vårdfilosofin kan tillämpas oberoende av diagnos. Syfte Belysa hur personer med Parkinsons sjukdom och deras anhörigvårdare uppfattar hur det är att leva med Parkinsons sjukdom i ett palliativt skede samt belysa hälso- och sjukvårdens roll.

Att vara närstående till någon som fått en Palliativ diagnos innebär en stor påfrestning och ett svårt lidande för personen. Inom den palliativa vården är närstående en stor del av omvårdnadsarbetet. Därför är det viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar även närståendes behov och stöttar dem i deras sorgearbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av närstående inom palliativ vård. 11 vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Allt fler människor med Palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer.

Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.